COMPASSION

Terapiformen har en gedigen teoretisk grund. Den utgår från vedertagen forskning inom neurovetenskap, evolutionslära, anknytningspsykologi, affektteori och buddhism. 

Den terapeutiska grundtanken är att det går att öva upp sina färdigheter för att bättre kunna bemöta sig själv med självmedkänsla. Som individ blir man då bättre rustad att möta livets svårigheter och lidande. Förmågan att visa sig självmedkänsla är relaterat till förmåga att visa andra medkänsla.

I det terapeutiska samtalet hjälps behandlare och klient åt att skapa ett tryggt behandlingsklimat. Tanken är att samtalet ska ge mod att våga möta det som känns svårt.

Compassionfokuserad teori innefattar tre system som driver oss framåt, våra drivsystem.

Trygghetssystemet är den del som låter oss koppla av och bearbeta händelser, tankar och känslor. Förknippade med detta system är fridfullhet och harmoni samt upplevande av samhörighet och gemenskap. Vid aktivering utsöndrar vi hormonet oxytocin.

Hotsystemet aktiverar vi för att skydda oss från hot och faror (negativ stress). Hormon som kan aktiveras är adrenalin, kortisol samt andra stresshormoner. Känslor som triggas av hotsystemet är ilska, ångest, avsky och skam.

Drivsystemet även kallat prestationssystemet ger oss en upplevelse av belöning. Aktivering leder till att dopamin utsöndras och vi upplever känslor såsom nyfikenhet, glädje och lust.

Alla tre system är viktiga för vår överlevnad och utveckling. Vår psykologiska flexibilitet dvs att vi har möjlighet och förmåga att vara rörliga mellan de olika systemen påverkar hur vi mår. Vid psykisk ohälsa råder det ofta obalans mellan systemen. 

Målet med CFT är att öka sin egen förståelse för balansen mellan sina system. På så sätt kan man utveckla sin förmåga att medvetet öka aktiviteten.  Ofta är det trygghetssystemet som behöver regleras uppåt.  

De metoder som man som terapeut använder sig av i CFT  är alltså användbara för att reglera sina känslor på ett mer flexibelt och hjälpsamt sätt.

Stress, oro och skam lindras när trygghetssystemet aktiveras och vi känner oss lugnare och lättare klarar att se våra reaktionsmönster lite utifrån. Vi är då mer öppna för nya idéer och kan se på vårt beteende och känslor vilket leder till att arbetet för förändring ökas och att önskningar och mål därmed lättare kan nås.

Samtalsbehandling

I samtalet undersöker man tillsammans de svårigheter som hindrar.  Ökad kunskap om effektiva verktyg hjälper individen att ta sig an utmaningar så som tex tidiga anknytnings- och relationella erfarenheter. Hur dessa sett ut och hur möjliggjort det egna omhändertagandet har i sin tur påverkat möjligheterna till självmedkänsla och medkänsla.

Centralt är att se vilka beteende som försämrar eller vidmakthålla problemen.

Nästa steg för klienten är att utveckla och öva att man bemöta sig själv med medkänsla samt öka funktionen i trygghetssystemet.

Känslor behandlas positivt och undersökande istället för värderande och dömande. Då frigörs energi vilket kan göra det lättare att se och fundera kring potentiella lösningar på olika livsproblem, både inom och utanför psyket.

Övningar

Fokus ligger på att använda individens erfarenhet och känslor för att alstra medkänsla mot sig själv och andra. Övningarnas syfte är att främja individens förmåga att verka med ett icke-dömande sinnestillstånd samt med medkänsla för andras situation genom förståelse av de egna känslorna.

• Medveten närvaro är förmågan att rikta sitt fokus på sina egna tankar och vara medveten om dem. Genom det kan man minskar sina egna reaktioner på det man observerar i sina tankarna.

• Andra övningar fokuserar mer på uppskattning och acceptans.

• Guidade visualiseringsövningar används för att stimulera psykologiska system för att skapa bilder och former som stimulerar det lugnande systemet och främjar medkänsla. Visualiseringsövningar kan också används för att flytta sig mellan olika känsloläget eller som stöd att utveckla en inre mentor, ett inre “compassionjag”